Metod
På den här sidan kan du läsa mer om hur vi genomför våra SOM-undersökningar. Längst ned i sidan finns en listning över fullständig metoddokumentation för var och en av undersökningarna sedan starten 1986.
Hur genomförs en SOM-undersökning?
För att resultaten från SOM-undersökningarna ska vara jämförbara över tid krävs att varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt. Under åren har undersökningen vuxit i omfång - bilden nedan visar urvalen för den nationella undersökningen över tid - och även antalet parallella undersökningar har ökat. Trots detta genomförs våra SOM-undersökningar på i stort sett samma sätt idag som år 1986.
Varje höst, i början av september månad, dras ett slumpmässigt urval personer från Skatteverkets register. Dessa personer har gemensamt att de är mellan 16 och 90 år gamla (innan 2022 var övre gränsen för urvalet 85 år) och är folkbokförda i Sverige, alternativt i Västra Götaland eller Göteborg för de mer lokala SOM-undersökningarna. Det betyder att alla som är mellan 16 och 90 och bor i Sverige har lika stor chans att komma med i urvalet till den nationella SOM-undersökningen.
Dessa utvalda personer får brev från oss med information om att de blivit utvalda att delta i undersökningen. I brevet finns också själva frågeformuläret, men även inloggningsuppgifter för att kunna svara digitalt på mobil, dator eller surfplatta. Undersökningen innehåller frågor inom en rad olika områden som kan kopplas till Samhälle, Opinion och Medier. Frågorna är framtagna av oss på SOM-institutet, ofta i samverkan med andra forskare eller offentliga organisationer. Undersökningen innehåller också grundläggande demografiska frågor om kön, ålder, utbildning, social bakgrund och livsstil.
det är viktigt för resultatens representativitet att alla utvalda fått en chans att svara
Huvuddelen av de som svarar i varje undersökning gör detta inom en månad från att de fått hem formuläret. Men för att alla utvalda ska få möjlighet att göra sin röst hörd i SOM-undersökningen skickas under ytterligare några månader påminnelser med post och ibland även med SMS till de som vi inte hört något från. Vissa grupper är extra svåra att nå men det är viktigt för resultatens representativitet, och dessutom en grundläggande demokratisk princip, att alla utvalda fått en chans att svara. Generellt svarar ungefär hälften av de slumpmässigt utvalda personerna på våra SOM-undersökningar.
Metodutveckling
För att så många som möjligt ska vilja delta i undersökningarna, och för att de frågor som ställs och den data som samlas in i så hög utsträckning som möjligt ska komma samhället och forskningen till gagn, bedriver vi på SOM-institutet en hel del metodutvecklingsarbete. Det handlar dels om analyser och dokumentation av olika erfarenheter från de årliga SOM-undersökningarna, men utgår även mycket ifrån de många paneldatainsamlingar som varje år genomförs i Medborgarpanelen.
Att våra undersökningsfrågor är rimliga att besvara och inte exkluderar några grupper är någonting vi ständigt strävar mot. Frågeinstrumenten testas regelbundet med avseende på formuleringar, svarsskalor, eventuella kontexteffekter och liknande. Genom tester i våra webbpaneler kan vi också säkerställa att de respondenter som väljer att svara på webben möts av tydliga och väl presenterade undersökningsfrågor oavsett om de fyller i på mobilskärm, surfplatta eller på sin dator.
För att vårt metodutvecklingsarbete ska komma till nytta även för andra aktörer som bedriver datainsamlingar publicerar vi regelbundet forskningsresultat på området surveyforskning i vetenskapliga tidskrifter och i vår egen rapportserie Notes on Survey Methodology. Vi strävar efter att vara så transparenta som möjligt kring vårt metodutvecklingsarbete för SOM-undersökningarna i varje undersöknings kompletterande dokumentation (lägst ned på denna sida).
Svarsfrekvenser och representativitet
Vi på SOM-institutet strävar också efter att vara så öppna som möjligt kring de utmaningar och eventuella brister som kan kopplas till denna typ av undersökningar och tolkningar av deras resultat. Det är viktigt för såväl forskning som samhällsdebatt att känna till exakt hur undersökningsfrågorna har presenterats och om det finns brister i representativiteten bland de som svarat. Som offentlig organisation är vi till skillnad från många privata opinionsinstitut och undersökningsföretag alltid tydliga med våra svarsfrekvenser samt eventuella signifikanta skillnader i svarsgruppen. Bäst möjlighet att själv granska undersökningsmetoden finns alltid i vår senaste Metodrapport.
I Sverige är vi generellt väldigt bra på att ställa upp i opinionsundersökningar - i synnerhet när de bidrar till akademisk forskning. Under 80- och 90-talen svarade ibland hela 70 procent av de slumpmässigt utvalda på våra enkäter. Denna andel minskade långsamt omkring millennieskiftet, och det senaste decenniet har man kunnat säga att omkring hälften av de som valts ut faktiskt också deltar i SOM-undersökningen. Detta är fortfarande en väldigt hög andel för en postal enkätundersökning med helt slumpmässigt urval, särskilt vid internationella jämförelser, men när deltagandet ligger runt 50 procent är det förstås väldigt viktigt att titta på vilka som svarar och vilka som inte gör det. Att göra en bortfallsanalys.
i Sverige är vi generellt väldigt bra på att ställa upp i opinionsundersökningar
Väsentligt att känna till kring SOM-undersökningarnas representativitet i nuläget är att yngre och mindre etablerade personer svarar i något lägre utsträckning. Detta beror delvis på ovilja, men framförallt på svårigheter att nå denna grupp med post och telefon. Därtill finns en underrepresentation bland personer som bor i ekonomiskt utsatta områden samt bland personer som inte talar svenska. I vårt projekt om att nå socialt utsatta grupper försöker vi avhjälpa delar av dessa problem. Åsiktsmässigt sticker individer som har lägre förtroende för samhällsinstitutioner i allmänhet och för akademisk forskning i synnerhet ut som något mindre svarsbenägna. Politiskt ger detta en viss underrepresentativitet av Sverigedemokrater.
Analyser visar att trots dessa mindre skevheter i svarsgruppen håller resultaten från SOM-undersökningarna god representativitet. Undantaget är frågor med extrema gruppskillnader, såsom exempelvis Prenumererar du på någon morgontidning på papper?, där vi i SOM-undersökningen ser en viss överskattning av andelen som säger sig göra detta, på grund av att det är betydligt vanligare bland äldre personer. Därtill blir statistiken mindre tillförlitlig om man exempelvis vill studera politiska attityder i just de grupper som är underrepresenterade, till exempel personer födda utanför Europa.
Ofta kan man komma runt dessa typer av skevheter med matematiska uppskattningar, genom att vikta data, men de resultat som vi presenterar är generellt oviktade om inget annat sägs. De forskare som samverkar och ställer frågor i SOM-undersökningarna är alltid medvetna om signifikanta skevheter i representativiteten återfinns i just deras frågor, och tar hänsyn till detta i sina analyser.
