Fotografier och filmer kan både berätta om och bära spår av migration. Linsmedierna har dessutom, i sig själva, en inneboende förmåga att placera skildringarna i tid och rum bortom sina ursprungliga sammanhang.
Hur bilder skapas, delas och förflyttas påverkas i hög grad av samhälleliga och teknologiska faktorer. Decennierna som följde efter andra världskriget hade Sverige en kraftig ekonomisk tillväxt.
Behov av arbetskraft i industrin var stort och under 1950- och 1960-talen nådde arbetskraftsinvandringen rekordnivåer. De flesta som flyttade till Sverige för att arbeta kom från Norden, framför allt Finland, men även från länder i Sydeuropa. Det fanns också en omfattande nationell migration från landsbygden till tätorter som på kort tid ledde till stora förändringar av Sveriges demografi.
Arbetskraftsinvandringen avtog i början av 1970-talet när Sverige och västvärlden drabbades av en ekonomisk kris. Den nya världsordningen som både konstituerades och omförhandlades under efterkrigstiden – i skuggan av kalla kriget och koloniernas befrielsekamp – medförde även att människor migrerade av politiska och humanitära orsaker och på så sätt speglar invandringen till Sverige större globala rörelser.
Med Moment 8 vill vi rikta blicken mot de linsmediala skildringar av migration i Sverige som präglade perioden från 1939 till en bit in på 1970-talet.
Vilka linsmediala praktiker fanns bland migranter och vilken betydelse hade de? Och hur har bilderna sedan dess migrerat och blivit betydelsebärande, inom och utanför arkiven?
---
Relaterat innehåll:
