Bild
Avhandlingens omslagsbild. Vänster: Algoritm för röntgenutredning från vårdriktlinjerna. Mitten: Animation av spädbarn med infektion i den högra njuren såsom den avbildas på skintigrafi. Höger: DNA-molekyl. Illustration av Hanna Lindén.
Länkstig

Magnus Lindén: Effektivare hantering av urinvägsinfektion hos spädbarn

Publicerad

Urinvägsinfektion hos spädbarn kan orsaka njurskador och leder ofta till omfattande utredningar. Magnus Lindéns forskning bidrar till att handläggningen kan effektiviseras och att färre barn exponeras för röntgenstrålning.

Bild
Magnus Lindén, barnläkare på barn- och ungdomskliniken i Halmstad och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

MAGNUS LINDÉN
Disputation: 14 mars 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Urinary tract infection in infants - studies on management and genetic susceptibility
Ämnesområde: Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Cirka två procent av alla barn under ett år får urinvägsinfektion. Feber är ofta det enda symptomet och diagnosen kan vara svår att identifiera och fastställa.

Infektionen kan leda till en bestående njurskada, och ibland finns medfödda anatomiska avvikelser i njurarna som bidragande orsak. Därför görs en utredning, ofta med röntgenundersökning, efter en första urinvägsinfektion hos spädbarn. Men åsikterna går isär om både hur diagnosen ska ställas och hur omfattande utredningen bör vara.

Magnus Lindén har analyserat hur svenska barnkliniker hanterar dessa infektioner. Tillsammans med en forskargrupp i Lund har han också undersökt genetiska faktorer kopplade till risken för njurskador.

Figur från avhandlingen. Grad av skada på 126 spädbarn med njurskada efter urinvägsinfektion. Normal funktionsandel på höger respektive vänster njure är 45-55%. Ju lägre procentandel desto större skada. Pojkar hade svårare njurskador än flickor.

Riktlinjerna behöver ändras

– Vi såg att njurskador och anatomiska avvikelser upptäcks i förväntad omfattning, men att detta sker till priset av många röntgenundersökningar. Det är dags att revidera riktlinjerna för att minska utredningsbördan och strålningsexponeringen. Mina studier kommer att vara ett viktigt stöd i detta arbete, säger Magnus Lindén, som är barnläkare på barn- och ungdomskliniken i Halmstad och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Förbättrade rutiner kan hjälpa vården att bättre identifiera vilka spädbarn som faktiskt behöver omfattande utredning och vilka som kan följas upp på andra sätt. Att hitta denna balans är en av de stora utmaningarna.

Vad gav studien av genetiska faktorers koppling till njurskador?
– Den visade att en genetisk profil bestående av variationer i en stor grupp av gener kunde förutsäga vilka barn som fick njurskada. Än så länge är analysen för komplex för att kunna användas kliniskt. Men våra resultat kan bidra i det fortsatta viktiga sökandet efter bättre riskmarkörer för njurskada.

Figur från avhandlingen. En genetisk profil kan särskilja barn med kvarstående njurskada (renal scarring) efter infektion i en njure från dem som har läkt utan skada (resolved APN).

Utmaningen med studier på små barn

Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Att få samarbeta med kollegor i hela landet har varit väldigt roligt och har gett mig ett stort nätverk. Under projektets gång har jag också lärt mig massor om infektioner och njursjukdomar som jag kommer att ha stor nytta av i mitt kliniska arbete, säger Magnus Lindén.

Och vad har varit svårast?
– Att genomföra en studie på akut sjuka spädbarn med föräldrar som är ängsliga har varit en utmaning. Jag har fått stor respekt för svårigheterna med att göra studier på små barn.

Text: Jakob Lundberg