Hitta experten

Filmvetenskap

Anna Backman Rogers, professor i kultur, estetik och media (inriktning feministisk teori). Feministisk teori, Feminism, Visuell kultur, Film, American Independent Cinema, Amerikanska studier, Filmfilosofi.

Mats Björkin, professor i filmvetenskap. Europeisk filmhistoria (fram till 1960-talet), filminfrastrukturens historia (ekonomi, distribution, produktion, utställning, teknik, politik med mera), populärfilm i Ostasien, industrifilmer (inklusive hemmafrufilmer), svenska filmkulturer under 1940-talet.

Sama Khosravi-Ooryad, doktorand i film- och mediestudier. Internetmemes (utöver västerländska), mediated spaces, framväxande digitala kulturer, feministisk film- och medieteori, genus och politik, aktivistiska visuella politiska kulturer.

Mats Jönsson, professor i filmvetenskap. Film som historiskt källmaterial, Medier och makt, Arkivforskning, Audiovisuellt kulturarv, Journalfilmer, Valfilmer, Amatörfilmer, Göteborg på film, Medie- och informationskunnighet (MIK).

Ellie Power, doktorand i filmvetenskap. Filmvetenskap, urbanism/städer i film.

Ingrid Ryberg, docent i filmvetenskap, lektor i kultur, estetik och medier (inriktning feministisk teori) och regissör. Queera och feministiska filmkulturer, film och aktivism, filmhistorieskrivning, filmreception och filmupplevelse, queer och feministisk pornografi, den feministiska filmrörelsen i Sverige på 1970- och 80-talen, film som queer motoffentlighet i Sverige 1940-80-tal, konstnärliga forskningsmetoder.

Karolina Westling, filosofie doktor och lektor i filmvetenskap. Barn och unga på film, fransk filmkultur, intergenerationella relationer på film, barn som filmar, filmpedagogik, media literacy, the cinematic Enfant terrible.

Lisa Åkervall, docent i filmvetenskap och lektor i kultur, estetik och medier (inriktning estetisk teori). Digitala och sociala medier, Medieteori, Cinematisk affekt, postcinematisk estetik, digitala ljudstudier och nyliberalismens kulturella tekniker.

Genusvetenskap

Erika Alm, docent och lektor i genusvetenskap och filosofie doktor i idéhistoria. trans- och intersexstudier, queerteori, feministisk epistemologi, medicinsk humaniora.

Zeynep Kuyumcu, doktorand i genusvetenskap. Queermuslimsk motståndskraft och resiliens, subjektivitet och aktörskap, feministisk och hbtqi-aktivism, religions- och spiritualitetsantropologi, kritiska sekularismstudier samt antigenderrörelser i Turkiet. Zeyneps avhandling undersöker religiösa och sexuella praktiker hos hbtqi-muslimer som påverkas av antigenusrörelser i Turkiet, som drivs av illiberal populism och religiös auktoritarism.

Lena Martinsson, professor i genusvetenskap. Humanistisk och genusvetenskaplig forskning om politik, Kritiska perspektiv på jämställdhet, Politiska subjektiviteter i skolsammanhang, Antigenusrörelser.

Gadea Méndez-Grueso, doktorand i genusvetenskap. Debatter mellan ”könskritisk”/”transkritisk” och transinkluderande feminism, spansk feminism, populism. Kroppspolitik, trans- och funktionshinder, bisexualitetsstudier.

Olga Sasunkevich, docent och lektor i genusvetenskap. Feministisk och HBTQI+-aktivism i Ryssland, genusrelationer och politik i Östeuropa, antigender, illiberal populism, Belarus.

Jeanette Sundhall, filosofie doktor i genusvetenskap och lektor i kulturvetenskap. Ålder, ålderism, barns rättigheter, vuxenhetsnormer, adultism. Hur barnfigurationer och faktiska barn används av vuxna i politiska syften. Forskar just nu i projektet Skola i samhället - elever, skolledare och lärare som politiska subjekt.

Juan Velásquez Atehortúa, docent och lektor i genusvetenskap och filosofie doktor i kulturgeografi. Maktens kolonialitet, dekolonial intersektionalitet, dekolonial pedagogik, tentakulärt tänkande, tentakulära klassrum, förortsfeminism, barriofeminism, materiell feminism, barriokvinnor i Antropocen, Critical Animal Studies, Latinamerikas geopolitik, genuspraktiker, videomakt, motoriserade män och urban geografi i Venezuela, Colombia, Centralamerika och Karibien.

Konst- och bildvetenskap

Alexandra Fried Magnusson, filosofie doktor och lektor i konst- och bildvetenskap. Medeltida måleri- och skulptur, Kristen konst, Renässansen Norr om Alperna, Amerikansk konst, Ikonografi, Abstrakt expressionism, Regionalism, The American Scene.

Alexandra Herlitz, docent och lektor i konst- och bildvetenskap. Critical historiography, Det sena 1800-talets konst och konsthistorieskrivning (främst nordisk konst), Konst och nationell identitet, Konsthistoriska beröringspunkter mellan Norden och Tyskland, Konstnärskolonier, Konstsociologi, Judiska mecenater och konstsamlare i Sverige på 1800-talet.

Viveka Kjellmer, docent och lektor i konst- och bildvetenskap. Doftkonst, parfym. Multisensorisk kommunikation, visuell kultur, utställningsdesign. Kostym, scenografi.

Karin Silverin, doktorand i konst- och bildvetenskap. Doftkonst, samtidskonst, multisensoriska perspektiv.

Christina Tente, doktorand i konst- och bildvetenskap. post-fotografi, fotografi och kris, fotografi och krig, pressfotografi, dokumentärfotografi, sociala medier, digitala medier, non-human photography, nord- och centralamerikansk konst, affektteori, critical archive studies, fenomenologi, memes.

Astrid von Rosen, professor i konst- och bildvetenskap. Scenografihistoria och -teori, scenkonstens kulturarv, mångsinnlig metodologi, gräv där du står-traditionen, kritisk arkivteori.

Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap. Digitala medier, digital konst, fotografi, design (förpackningsdesign och typografi), visualisering.

Eva Zetterman, docent och lektor i konst- och bildvetenskap. visuell kultur, bildsemiotik, feministisk konstteori, performance art, street art, konstaktivism, Chicana/o visual culture, feministiskt konstnärskap, normkritisk historiografi, Frida Kahlo, Karin Parrow.

Kulturanalys, kulturstudier och etnologi

Åsa Andersson, docent och lektor i kulturstudier. Arbetsliv och prekarisering, folkbildningskris.

Mathias Ericson, docent i genusvetenskap och lektor i kulturstudier. Krisfrågor i arbetsliv, organisationskultur, maskulinitet, risk- och krisberedskap.

Helena Holgersson, docent i sociologi och lektor i kulturvetenskap. Den jämlika staden. Mer specifikt sambanden mellan gentrifiering, segregation och rasism, bostadsojämlikhet och allmännyttans omvandling, det offentliga rummet kritiska funktion samt språk och makt i stadsplanering. Har även studerat kulturpolitik, arbetsvillkor i kultursektorn samt gränslandet mellan vetenskap och konst. Arbetar just nu i forskningsmiljön Segregationens språk: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer.

Eva Knuts, filosofie doktor i etnologi och lektor i kulturstudier. Seder och bruk kring högtider, bröllop och bröllopstraditioner.

Gleb Koran, doktorand i kulturstudier. Marxism och postmarxism, nya medier, subkulturer och motkulturer, postsovjetisk kultur och politik.

Elias Mellander, filosofie doktor och lektor i etnologi. Prepping, beredskapskultur, konsumtionsbeteenden, hållbar konsumtion, humaniora i yrkeslivet.

Andreas Nordin, docent i religionsvetenskap och lektor i kulturvetenskap. Religionsantropologi, drömforskning, kultur och kognition (cognitive and evolutionary science of religion), ritualstudier, pilgrimsforskning, forskning om hedersuppfattningar. Intressen i konst och estetik.

Caroline Reinhammar, doktorand i etnologi. Samtida vardagligt berättande om klimatförändringen, narrativitet, environmental humanities. Pågående forskningsprojekt undersöker hur förståelser av sunt förnuft formas i narrativ som rör klimatförändringen och industriella initiativ för minskad klimatpåverkan.

Catharina Thörn, professor i kulturstudier. Stadsutveckling, offentlighet, makt, motstånd, sociala förändringsprocesser, hemlöshet, gentrifiering, urban sociologi, stadsutveckling i Göteborg.

Musikvetenskap

Åsa Bergman, docent och lektor i musikvetenskap. Musik som samtidskulturellt fenomen, musik och maktordningar, förhandlingar om musikaliska värden och kvaliteter.

Rastko Buljančević, doktorand i musikvetenskap. Musik i filmer av Yorgos Lanthimos, Pedro Almodóvar, Luchino Visconti och Pier Paolo Pasolini; Soundtrack i videospel och tv-serier; Marxistisk teori; Psykoanalytisk teori; Post-memory; Klassisk musik i nyliberal film; Samtida kapitalism; Musikestetik; Musikalisk kritik och journalistik; Performance studies.

Tobias Pontara, professor i musikvetenskap. Musikestetik, musikfilosofi, musik och kulturteori, musikhistoria, filmmusik, tolkningsteorier om musik, Andrei Tarkovskijs filmer och musiken i dessa, samtida föreställningar om klassisk musik, konspirationsteorier och samtida medier.

Anne Reese Willén, filosofie doktor och lektor i musikvetenskap. Svensk modern musikhistoria med fokus på 1800- och tidigt 1900-tal, Stockholms musikliv under det långa 1800-talet, Strukturella förändringar, institutionalisering och professionalisering av musiklivet, Konsertlivets organisation och strukturer, Musikalisk repertoar, Musikalisk kanon, Formering av kanon, Regionalt musikliv i Sverige mm.

Marita Rhedin, filosofie doktor i musikvetenskap och lektor i kulturvetenskap. 1900-talets svenska vistradition, röst, sånglyrik. Arbetar nu med ett projekt om den kvinnliga rösträttsrörelsens musik. Särskilda musikskapare: Barbro Hörberg.

Pensionerade medarbetare

Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap. Musikens mediehistoria, radiomusik, svensk populärmusik, Melodifestivalen, Eurovision Song Contest, allsång, julmusik.

Olle Edström, professor emeritus i musikvetenskap. Europeisk musikhistoria, populärmusik fram till 1960-talet, musiketnologi i allmänhet, jojk och samisk populärmusik, i synnerhet, musiksociologi och -estetik.

Kerstin Gunnemark, professor emerita i etnologi. Människors minnen, berättelser och reflektioner kring ägodelar, om vad som varit betydelsebärande i livet belyses i olika miljöer som analyserats. Till exempel att vara ung på 1950-talet och inreda ett modernt hem. Småhusboendet uppmärksammas, i sommarbostäder och i urbana hem under 1900-talet fram till idag, utifrån generationsperspektiv. Även skrivarcirkelns metodik har utvecklats för att stimulera självbiografiskt skrivande.

Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap. Vad människor gör med musik - och varför, Svensk populärmusik, Musikvanor. Musik och kulturteori, Musiksociologi, Musik och hälsa, Om lyssnande på musik, Sångtexter.

Mats Nilsson, docent i etnologi. Tradition som begrepp, seder och bruk. Specialområde är dans och dansmusik.