Flerspråkiga barn stöttas av många olika kommunikationsformer

Bild

Avhandlingen pekar på vikten av att värdera alla former av kommunikation i förskolan för att skapa en mer inkluderande miljö, där barn oavsett språkbakgrund får möjlighet att delta på lika villkor. Det kan handla om att sätta ord på deras teckningar eller handlingar, fråga om ord på deras modersmål och använda olika språk, gester, ansiktsuttryck, ljud, teckenspråk och visuella hjälpmedel för att stötta kommunikationen

Stötta barnens olika uttrycksformer
Barnens deltagande i förskolans aktiviteter och dagliga samtal är avgörande för att skapa en språkinlärningsmiljö av hög kvalitet. Den aktuella studien visar att för flerspråkiga barn sträcker sig deltagandet i lekfulla aktiviteter med digitala verktyg bortom bara talat språk. Barnen hittade kreativa sätt att förmedla sina berättelser genom att använda ansiktsuttryck, gester, pekande och genom att visa vad de ville säga genom att till exempel låtsas vara en björn istället för att säga ordet björn. 

– Det understryker vikten av att lärare är lyhörda inte bara för talat språk utan också för andra former av kommunikation, och att de stöttar barnen att uttrycka sig på olika sätt, säger Sofije Shengjergji.

Digitala verktyg värdefulla
Sofije Shengjergjis avhandling lyfter fram två viktiga faktorer som påverkade det pedagogiska värdet av digitala verktyg: interaktionen mellan lärare och barn under användningen och den öppna och utforskande attityden som främjar kreativitet framför passiv konsumtion och lyfter fram barnen som skapare snarare än konsumenter.

– När lärare inte talar barnens hemspråk, vilket är mycket vanligt, kan digitala verktyg vara en värdefull resurs för att stödja deras flerspråkighet. Dessa verktyg ger tillgång till översättningsappar, sånger och virtuella studiebesök, samtidigt som de möjliggör kommunikation med förskolor utomlands genom videosamtal, vilket skapar en rik och interaktiv språkinlärningsmiljö, säger Sofije Shengjergji. 

Förändrad syn på flerspråkiga barn
Sofije Shengjergji hoppas att hennes ska leda till en förändrad syn på barn som inte har svenska som modersmål.

– Istället för att se dessa barn som ett problem och att de saknar språk, bör vi fråga oss om vi uppmärksammar deras kompetenser, om vi använder språkligt och kulturellt anpassade metoder som visat sig hjälpa barn att utveckla sitt språk, och om vi  förbereder framtida lärare att arbeta med språklig mångfald och digitala verktyg.