Forskning, museer och aktivism

Astrid von Rosen, professor i konst- och bildvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper och föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet. 

Bild

Du har nyligen publicerat en artikel på temat scenografi och aktivism i antologin Women experimenting in theatre: early modern to contemporary. Vad handlar ditt bidrag om?
Jag använder scenografi som en teoretisk lins för att undersöka konstnären och forskaren Alda Terraccianos dekoloniala och feministiska arbete. Det handlar om att förstå hur mångsinnliga situationer där kroppar, rum och atmosfärer samspelar kan uppmärksamma och påverka vår förståelse av hur performativa krafter opererar i samhället. 

Varför tycker du att det är viktigt att din forskning gör skillnad i samhället?
Det handlar om att vi alla behöver bli mera medvetna om hur våra kroppar och sinnen påverkas av och kan påverka olika slags gestaltningar – inte minst politiska och kommersiella sådana. Faktorer som doft (som även opererar via bild), ljud, ljus, rum, och klädda kroppar (naken hud kan också fungera som kostym), rörelser och så vidare går inte alla komma undan, alltså behöver vi öva oss i mångsinnlig medvetenhet analysförmåga. 

Som en av talarna på Kulturarvsakademins vårkonferens med tema aktivismens roll i museer och forskning, vad hoppas du att deltagarna ska ta med sig från konferensen?
Jag hoppas de kommer att uppleva att de har fått ökad klarhet beträffande vikten av teoretisk förståelse av aktivismbegreppet (som kan vara snårigt). Och så hoppas jag att våra konkreta forskningsexempel har inspirerat till fortsatt viktigt arbete för ett samhälle värt att leva i och värt att försvara med konstens och kulturens bästa krafter. Det finns mycket att lära av kulturens robusta utövare, chefer och forskare. 
.......................................................................................................................................................

Klas Grinell, utvecklingsledare Göteborgs museer och konsthall 

Bild

Är det viktigt att vi diskuterar museernas roll i samhället, och i så fall varför?
JA. Eftersom (de flesta) museer är offentliga är det viktigt att vi kan tydliggöra hur museer bidrar till det övergripande kulturpolitiska målet ”att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling” genom att som museilagen säger ”främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.”

Med tanke på aktuella händelser i omvärlden, hur tror du att museernas roll kommer att förändras?
Det är redan tydligt att frågorna om samhällets utveckling har börjat diskuteras mer i termer av beredskap, civilförsvar och sammanhållning. Här är det viktigt att hålla fast vid att forskning visar att kreativitet, mångfald, kunskap och fri åsiktsbildning skapar öppna samhällen som håller samman, och inte fastna i kulturarvet som nationell stolthet och avgränsande identitetsskapare.

Som moderator på Kulturarvsakademins vårkonferens med tema aktivismens roll i museer och forskning, vad hoppas du att deltagarna ska ta med sig från konferensen?
Jag hoppas vi tillsammans kan se bortom antingen-eller. Att vi öppet diskuterar skillnader mellan att verka för ökad demokrati och representation inom och utanför offentliga institutioner, och vad som främjar ett starkt och fritt civilsamhälle.