Genetisk mångfald viktigt för skydd av ålgräsängar
Ålgräsets genetiska variation är avgörande om ålgräsängarna längs Västkusten ska kunna skyddas ordentligt i framtiden. Därför har forskare på Göteborgs universitet tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland nu kartlagt den genetiska mångfalden i 18 ålgräsängar – från Kosteröarna i norr, till Styrsö i söder. Resultatet kan bidra både till bättre skydd, skötsel och restaurering av ängarna.
Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids största miljöutmaningar. Mycket fokus har hittills legat på förlust av arter, men nu uppmärksammas den genetiska mångfalden inom arter allt mer. Ju högre genetisk variation, desto större är artens förmåga att kunna anpassa sig till miljöförändringar, eller stå emot sjukdomar.
– Vi såg i vår studie att vissa ålgräsängar, som den utanför Brännö, uppvisar mycket hög genetisk variation. Den bör därför prioriteras för framtida skydd. Andra ängar, som den i Hanneviken i Brofjorden, visar liten genetisk variation. Så trots att den ängen just nu verkar må bra, är den ändå sårbar för till exempel miljöförändringar, säger Marlene Jahnke, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Vissa ängar behöver skyddas extra mycket
Den genetiska kartläggningen är en mycket viktig pusselbit för att olika naturvårdande insatser ska vara framgångsrika, till exempel för att öka skyddet av ålgräset i befintliga ängar, eller när nya marina skyddsområden ska planeras. Ett viktigt resultat är att de olika ålgräsängarna skiljer sig genetiskt från varandra och kan grupperas i fyra större genetiska kluster.
– Våra resultat tyder på att det är viktigt att skydda flera stora ålgräsängar inom varje genetiskt kluster för att bibehålla den genetiska mångfalden. Det är helt enkelt viktigt att veta vilka av ängarna som ska skyddas extra mycket, säger Marlene Jahnke.
Den genetiska kartläggningen är också viktig i restaureringsarbetet att återplantera ålgräset på platser där det försvunnit. Det har nämligen stor betydelse från vilken ålgräsäng som ålgrässkotten hämtas för hur framgångsrik restaureringen ska bli.
– För att lyckas är det viktigt att plantera rätt genetisk variant, annars finns en stor risk att restaureringen misslyckas. Vi föreslår att man väljer skott från ålgräsängar från samma genetiska kluster med hög genetisk mångfald, säger Marlene Jahnke.
Inkludera genetiska data i beslut
Kartläggningen genomfördes av forskare på Göteborgs universitet tillsammans med tjänstemän på Länsstyrelsen i Västra Götaland. En viktig aspekt av den här studien är också att stärka samarbetet mellan forskare och lokala miljömyndigheter – det finns ett stort behov av förbättrad kunskap om ålgräsängar för att kommuner och länsstyrelser ska kunna fatta bra beslut om skydd och skötsel.
– Studien understryker verkligen vikten av att inkludera genetisk information i bredare övervaknings-, skydds- och restaureringsprogram. När vetenskapliga resultat används i löpande insatser är det troligt att insatserna blir mer effektiva, säger Marlene Jahnke.
Text: Annika Wall
Kartläggningen genomfördes av forskare på Göteborgs universitet tillsammans med tjänstemän på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Forskningsresultaten publicerades i artikeln “Empowering Regional Conservation: Genetic Diversity Assessments as a Tool for Eelgrass Management” i tidskriften Molecular Ecology. (Svensk översättning av titeln: "Stärkt regionalt naturskydd: Bedömning av genetisk mångfald som ett verktyg för ålgräsförvaltning".)
Mer om ålgräsforskning
Läs mer om ålgräsforskning och ålgräsrestaurering vid Göteborgs universitet på forskningsgruppen Zorros webbsida.
