Många svenska ungdomar äter för mycket socker
Svenska tonåringar äter mer socker än rekommenderat, och det mesta kommer från näringsfattiga livsmedel som läsk, godis och bakverk. Det visar en avhandling i kostvetenskap från Göteborgs universitet.
Hittills har det inte funnits någon tydlig bild av hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig. Julia Wanselius forskning har fyllt denna kunskapslucka genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel. Metoden har tillämpats på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning Riksmaten ungdom 2016 – 2017.
Fritt och tillsatt socker
Den aktuella studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är socker som har tillsatts i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Antalet studier som visar hur mycket fritt och tillsatt socker som konsumeras, har hittills varit få
– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius.
70 procent äter för mycket socker
Resultaten visar att endast 30 procent av ungdomarna håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker. Gränserna sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%). Intaget av tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10E% men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50 - 75 gram socker per dag. Ett glas juice (200 ml) innehåller ca 15 g fritt socker, ett glas läsk (200 ml) innehåller ca 20 g fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 g) innehåller ca 20 g fritt socker.
Lägre intag av viktiga näringsämnen
De största sockerkällorna i ungdomars kost är läsk, godis, kakor och bakverk som tillsammans står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som svenska ungdomar äter. Sockret konsumeras mest hemma under helgerna och oftast utanför huvudmåltiderna. Studien visar också att ett högt intag av fritt och tillsatt socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.
– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.
Dags att omformulera kostråden?
En av studiens viktigaste slutsatser är att informationen om sockerintaget behöver förändras för att påverka ungdomar till att äta mindre socker. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att riktlinjerna tydligare fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.
– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet, säger Julia Wanselius.
Länk till avhandlingen: Estimating added and free sugars in Swedish adolescents – methods, food sources, nutritional implications, and potential food label impact
Text: Ragnhild Larsson
Tillsatt socker är socker som har tillsatts i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker omfattar både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Socker som förekommer naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Dessa livsmedel bidrar med viktiga näringsämnen och är viktiga i vår kost.
Varför spelar det roll?
Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och WHO att intaget bör begränsas till maximalt 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.