Stenålders-DNA ska ge nya insikter om släktskap och sjukdomar hos människor och djur
Nya DNA-analyser av ben från stenåldersgravar på Falbygden ska bringa klarhet i hur individerna var släkt med varandra. I en unik studie ska även stenåldersmänniskornas husdjur studeras närmare i jakten på ledtrådar om hur de hanterats och hur nya sjukdomar kom till människorna.
DNA-tekniken förfinas hela tiden och nu hoppas forskarna få reda på mer om människorna som begravts i megalitgravarna på Falbygden. Gravarna består av stenbyggda kammare som kan innehålla rester av upp till 130 personer. Den kalkhaltiga marken i området gör att benen är väl bevarade, och ger unika möjligheter att studera gammalt DNA i en hel region.
DNA från hundar och kor
− Vi ska studera på detaljnivå hur de är släkt med varandra, både inom en gravkammare och mellan gravar inom området, säger Karl-Göran Sjögren, arkeolog och projektledare.
Studien ska förhoppningsvis leda till nya insikter om hur förhistoriska samhällen fungerat och hur släktskapsförhållanden påverkats av faktorer som ekonomi, demografi och mobilitet.
Även kvarlevor från husdjur som hundar, grisar och nötkreatur ska analyseras med samma teknik.
− Det är första gången som det görs en så här detaljerad studie på husdjur från stenåldern, säger Karl-Göran Sjögren.
Sjukdomar från djur
Förutom att få en bild över hur djurhållningen fungerade för över 5.000 år sedan, hoppas forskarna få mer klarhet i ursprunget till vissa sjukdomar som drabbar människor även idag. Till exempel har pestsmitta påvisats hos människor från denna tid på Falbygden, men det är oklart hur smittvägarna sett ut.
− Vi vet att nya sjukdomar kommer in i samband med jordbruket, frågan är var de kommer ifrån, har de överförts från husdjuren? säger Karl-Göran Sjögren. Därför ska vi med hjälp av DNA-analyser se om det finns tecken på zoonotiska sjukdomar hos husdjuren på Falbygden.
Några nya utgrävningar i Falbygden blir det inte, utan det är endast benrester från tidigare utgrävningar som ska analyseras i det nya forskningsprojektet Biologiska och sociala relationer hos människor och djur i svenskt neolitikum.
Tidigare resultat
Göteborgs universitet har de senaste åren haft flera forskningsprojekt med arkeologiska utgrävningar av boplatser och megalitgravar på Falbygden i Västergötland. I samarbete med forskare från Lunds universitet och genetiker från Köpenhamns universitet, har de publicerat helt nya rön i den ansedda tidskriften Nature. Forskning som bygger på analyser av benrester från människor som levde på Falbygden under stenåldern, för cirka 5000 år sedan.
− Vi har lagt grunden vid tidigare undersökningar, nu ska vi gå in på detaljerna lite mer. Detta har blivit möjligt genom nya sätt att analysera DNA som utvecklats under de senaste åren , säger Karl-Göran Sjögren.
Från Göteborgs universitet och Institutionen för historiska studier medverkar även arkeologerna Tony Axelsson och Malou Blank. Övriga forskare är Torbjörn Ahlström, osteolog vid Lunds Universitet samt Martin Sikora och Frederik Seersholm, båda genetiker vid Köpenhamns universitet.
Text: Cecilia Sjöberg
Forskningsprojektet som finansieras av Vetenskapsrådet ska pågå i fem år och består av fyra olika delar:
- En del av projektet ska fokusera på släktskap inom och mellan gravar genom att analysera människoben från megalitgravar.
- En annan del ska studera släktskap inom djurpopulationer genom att analysera djurben från stenåldersboplatser.
- En tredje del har fokus på djurens roll som reservoarer och överförare av zoonotiska sjukdomar.
- Den fjärde delen av projektet studerar mobilitet genom isotopanalyser av såväl människoben som djurben.
