Anna Rylander Locke
Om Anna Rylander Locke
Jag arbetar som studievägledare vid institutionen för historiska studier och vägleder presumtiva och nuvarande studenter som läser fristående kurser i historia, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, arkivvetenskap samt inom programmen Kulturarvsprogrammet och Arkeologprogrammet. Jag arbetar också ämneslärarprogrammet i historia.
Utöver arbetet som studievägledare är jag även antagen till forskarutbildningen i historia vid institutionen för historiska studier.
Avhandlingsprojekt
Efter andra världskriget genomgick svensk jordbrukslagstiftning stora förändringar. År 1947 togs en rad avgörande jordbrukspolitiska beslut med syftet att skapa ett effektivt och rationellt jordbruk. Tre jordbrukspolitiska mål sattes upp, de handlade om effektivitet, rationalisering och nationell självförsörjning, och arbetet med att förverkliga dem startade. Statens verkställare ute i landet utgjordes av de för ändamålet tillsatta lantbruksnämnderna.
Efterkrigstiden innebar en period av kraftig avveckling av jordbruket, och en allt mer omfattande byråkratisering som tvingade statens representanter - lantbruksnämnden - och den enskilde jordbrukaren att interagera. Tidigare forskning har dock inte intresserat sig för denna interaktion, trots att den var avgörande för politikens genomförande.
I avhandlingen, med arbetstiteln Förhandlingen om jorden - lantbruksnämnden och de oönskade jordköparna 1945-1980, undersöker jag hur mötet mellan stat och individ gick till i en period av agrar strukturomvandling som präglades av både stark statsreglering, och skråinriktade undantag. I centrum står konflikter om jordägande vid transaktioner av jordbruksmark. Den till synes objektiva idén om ett rationellt svenskt jordbruk undersöks utifrån de centrala aktörernas perspektiv - lantbruksnämnden och jordbrukarna. Vilka normer kring driften av jordbruket i fråga om markanvändning, försörjning och sysselsättning kan spåras i de konflikter som uppstod?