Forskning
Här finns information om aktuella forskningsprojekt på Segerstedtinstitutet. Projekten finansieras antingen genom externa forskningsanslag eller via uppdrag från aktörer så som regering, myndigheter, civilsamhällesaktörer eller företag.
Pedagogiska erfarenheter av och strategier för att bemöta antisemitism i skolan
Projektet undersöker hur skolpersonal (skolledning, elevhälsa, lärare) och elever talar om och uttrycker sin förståelse och sina erfarenheter av antisemitism. Syftet är också att i ett vidare led, genom att studera hur skolpersonal och elever talar om och uttrycker erfarenheter av hur antisemitismen bemöts, ge ett kunskapsbidrag för att utveckla pedagogiska strategier med inriktning mot att hantera och motverka antisemitism och främja tillitsfulla relationer mellan elever och det omgivande samhället.
Polisiärt arbete mot radikalisering
I Sverige saknas det forskning på hur polisanställda förstår radikalisering som fenomen, samt hur de arbetar med bedömning och hantering av potentiellt radikaliserade individer. Mot denna bakgrund kommer denna studie utforska följande frågor: Hur beskriver polisanställda radikalisering som fenomen och vilka kunskapskällor bygger deras förståelse på? Vilka processer, verktyg och metoder används i samband med bedömningsarbete och hantering av misstänkt radikaliserade individer, och hur uppfattar polisanställda dessas lämplighet och effektivitet?
Kunskapslyft om antisemitism i Sverige
För att kunna förebygga och bemöta antisemitism behöver vi förstå antisemitismens idéer, uttryck och konsekvenser. Detta behov har blivit uppenbart efter Hamas terrorattentat den 7/10, det efterföljande kriget i Gaza, demonstrationer i Sverige och diskussioner på sociala medier. Därför har Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet initierat en forskningsinsats under 2024 som vi kallar ”Kunskapslyft om antisemitism i Sverige”.
Lärande, förebyggande och konsekvenser av antisemitism i den svenska skolan
Undervisning och utbildning har betraktats som de viktigaste verktygen i kampen mot antisemitism. Ändå råder det brist på forskning om dessa frågor, trots deras relevans för flera forskningsområden, för utbildning och för politik.