Att nå socialt utsatta grupper

"Att nå socialt utsatta grupper" är ett pågående forskningsprojekt vid SOM-institutet. Projektets fullständiga titel är: Ett projekt för utvecklandet av nya interventioner för att minska svarsbortfallet i frågeundersökningar bland invandrare, socialt utsatta grupper, och bland personer som bor i utanförskapsområden.
 

Bakgrund och syfte

Det moderna samhällets kunskapsförsörjning är starkt beroende av information baserad på frågeundersökningar (surveyundersökningar) av olika slag, exempelvis enkäter, telefonintervjuer och webbenkäter. Till dessa hör bland annat våra SOM-undersökningar och de studier vi genomför i Medborgarpanelen.

De senaste decennierna har svenska opinionsundersökningar mötts av alltmer utmaningar i samband med fallande svarsfrekvenser. Problemen förstärks av att vissa grupper är mer villiga än andra att ställa upp och svara på undersökningarna. Grupper av människor från socialt utsatta områden, nyligen invandrande personer och flyktingar är betydligt mindre sannolika att svara på enkäter än genomsnittet. Detta påverkar resultatens representativitet och gör att undersökningarna inte blir lika tillförlitliga som de tidigare var.

Det långsiktiga syftet med projektet är att bidra till pålitligheten hos surveybaserad information till samhället genom att öka förståelsen för hur man kan öka svarsfrekvenserna bland grupper som generellt sett har varit svårare att få att svara på enkäter. Framförallt riktas fokus mot svarsbortfall bland nyligen invandrade personer, grupper i utanförskapsområden, och socialt utsatta grupper. Om samhällets beslutsfattare inte får korrekt information om dessa medborgares attityder och värderingar kommer de inte kunna utveckla de policys och riktlinjer som är bäst anpassade för det moderna Sverige.

Arbetet i projektet är ursprungligen finansierat av Vetenskapsrådet, och sker inom ramen för SOM-institutets metodutvecklingsarbete som delvis finansieras av Comparative Research Sweden (CORS). Ansvarig forskare är Sebastian Lundmark.
 

Experiment i projektet

Under de fem år som projektet löpt på i SOM-institutets regi har en rad olika experiment och studier genomförts i såväl Medborgarpanelen som i SOM-undersökningarna. Många av resultaten har redan publicerats eller kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter eller i vår egen rapportserie SOM Institute's notes on Survey Methodology. I huvudsak faller studierna inom fyra olika kategorier:

Incitament

Sedan 2017 har SOM-undersökningarna i regel erbjudit en trisslott till alla som skickar in enkäten. I ett antal experiment har vi testat att erbjuda andra typer av belöningar och olika tillfällen att erbjuda dessa.

Det verkar övergripande som att ett relativt effektivt sätt att öka svarsviljan hos svårnådda grupper är att erbjuda belöningar som uppskattas extra mycket av just dessa personer, förutsatt att belöningarna är lätta att använda eller lösa in. I likhet med internationell forskning har vi även sett positiva effekter på svarsviljan med så kallade "ovillkorade incitament", alltså belöningar som återfinns redan i inbjudningsbrevet. Dessa effekter avtar dock ofta under fältperiodens gång och grupper utan belöningar kommer ikapp.

Tillgänglighet

Vi har, redan långt innan detta projekt påbörjades, gjort kontrollerade experiment kring längd och utformning av undersökningarnas formulär. Vi strävar också löpande efter att förbättra upplevelsen av undersökningarna på olika typer av skärmar som komplement till möjligheten att svara på papper. 

Sedan 2022 har vi aktivt och systematiskt studerat möjligheterna att erbjuda vissa grupper enkäten på andra språk än svenska. Vi har testat upplägg med många respektive få valbara språk. Kontentan är att väldigt få svarande i slutändan väljer att genomföra SOM-undersökningarna på ett annat språk än svenska vilket indikerar att språkbarriären inte är det största hindret för deltagande hos många svårnådda grupper. 

Kontaktvägar

SOM-undersökningarna är postala enkätundersökningar som skickas med post till stora slumpmässiga urval av befolkningen. I en tid då postgång och digitala plattformar är i ständig förändring finns behov av att säkerställa att så många som möjligt nås av informationen om att de har möjlighet att medverka. Detta gäller i synnerhet personer som hör till svårnådda grupper.

Under flera år har olika typer av kontaktvägar vid påminnelseinsatser testats och utvärderats. Studier inom denna kategori inkluderar saker som telefonnummersättning, SMS-påminnelser, telefonpåminnelser och samverkan med det omgivande samhället i exempelvis särskilt utsatta områden. Hit hör också experiment med digitala brevlådor som kommer att avrapporteras under våren 2025.

Påverkansmöjligheter

I fokusgruppsintervjuer har den upplevda möjligheten att påverka ofta lyfts som något som står i vägen för medverkan. En misstro till att de som skickar ut enkäter faktiskt skulle vara intresserade av personer i de svårnådda gruppernas åsikter, och om intresse faktiskt finns skulle dessa åsikter ändå inte påverka policybeslut.

Mot bakgrund av detta har projektet genomfört experiment kring att öka tilltron till undersökningens påverkan på samhället. I nuläget testas även systematiskt att i utskicken inkludera avsändare som upplevs stå närmare individen än forskare vid ett universitet, såsom den lokala kommunen eller rent av polisen.