Verksamhetsberättelse

Bakgrund och syfte

Strokecentrum Väst (SCV) är en centrumbildning vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. SCV bildades 2011 i syfte att stärka strokeforskningen i Göteborgsregionen och Västsverige internationellt samarbete. I styrgruppen finns representation från olika medicinska och vårdvetenskapliga professioner vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och från tekniska professioner vid Chalmers Tekniska Högskola liksom representation från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och patientorganisationer. Därtill finns arbetsgruppen SCV-Inspirationsforum med en fysioterapeut, sjuksköterska, arbetsterapeut och logoped som arbetar med målsättningen att väcka intresse bland alla professioner som arbetar med stroke i hälso- och sjukvården att komma igång med egen forskning. SCV har även som syften att bidra till att ny kunskap från forskningen implementeras i hälso-och sjukvården och att bidra till kunskapsförmedlingen om stroke både till professionen och allmänheten. SCV verkar för att uppnå dessa syften genom att:

• Fokusera på att kraftfullt stärka multidisciplinär klinisk strokeforskning, stimulera att kunskapsluckor inom strokevården beforskas och stimulera experimentell strokeforskning med translationell potential, det vill säga vars resultat på sikt kan omsättas i vården.
• Generera nya och potentiera befintliga forskningsprojekt inom stroke.
• Skapa kreativa mötesplatser och stimulera nya forskningssamarbeten.
• Skapa en rekryteringsbefrämjande miljö med riktade åtgärder för att säkra tillväxten av yngre strokeforskare.
• Generera nya och potentiera befintliga nätverk för olika yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården som arbetar med stroke, både i akutfasen och under rehabilitering.
• Stärka samverkan både lokalt och med andra lärosäten.
• Erbjuda utbildning i form av seminarier, möten och föreläsningar.
• Bidra till ökad kunskap om stroke hos allmänheten genom massmedia, internet, utåtriktade event och bildningskampanjer.
• Samverka med hälso-och sjukvården för att uppnå snabb implementering av forskningsresultat.
• Tillsammans med industrin verka för att implementera och vetenskapligt utvärdera nya tekniker och behandlingar.
• Verka för forskningsfinansiering.

Verksamhet under 2024

Styrgruppsmöten

Styrgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen: 2024-01-31, 2024-04-16, 2024-06-05, 2024-09-17 och 2024-11-03. Arbetsgrupperna SCV, Inspirationsforum och Väststroke har haft ett flertal möten under året.

Heldagsseminarium

SCV arrangerade ett heldagsseminarium 2024-09-04 för att redovisa nya europeiska riktlinjer för stroke, bakomliggande forskning och senaste forskningsrön om akut strokebehandling och rehabilitering. Ett möte utgående från Inspirationsforum kommer att genomföras under januari nästa år. Målet med mötena är att stärka de regionala strokeforskningsnätverken: strokeforskare, potentiella forskare, läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, tekniker, ambulanspersonal och annan paramedicinsk personal som arbetar med stroke, respektive representanter från Västra Götalandsregionens 9 strokeenheter. 

Vetenskaplig produktion och forskningsresultat

Avhandlingar

Rehabiliteringsläkaren Adam Viktorisson försvarade 2024-06-14 sin avhandling: ”Physical activity before and after Stroke – Examining stroke incidence and outcomes”.

I avhandlingen undersöks sambanden mellan fysisk aktivitet före och efter en stroke i relation till risken att drabbas av stroke, strokesymptomens svårighetsgrad, samt död och funktion efter stroke. Avhandlingen har fyra delarbeten. Två av dessa baserades på data från kvalitetsregistret Väststroke som fått stöd av SCV mellan 2014 och 2019 och som utgör grunden till en del av SCV verksamhet. I dessa studier utvärderades fysisk aktivitet före stroke och resultaten visar att de som året före insjuknandet rapporterat minst fyra timmar lätt fysisk aktivitet per vecka eller mer, hade mildare strokesymptom och lägre sannolikhet för död efter såväl ischemisk som hemorragisk stroke. De som varit fysiskt aktiva innan hjärnblödning hade mindre blödningsvolymer och bättre funktionell återhämtning efter insjuknandet, sannolikt delvis beroende på den mindre blödningsvolymen vid insjuknandet. Sammantaget visar avhandlingen att fysisk aktivitet året före insjuknandet spelar en viktig roll både avseende förebyggande och utfall av stroke och att högre nivå den fysiska aktivitet förbättrar utfallet ytterligare.

Vetenskapliga publikationer

SCV har sammanställt publicerade artiklar med relevans för stroke under 2024 från strokeforskare inom centrats nätverk. Den samlade vetenskapliga produktionen 2024 finns på denna länk. Artiklarna visar på den bredd som finns i strokeforskningen inom SCV och ger också exempel på studier utförda i nationell och internationell samverkan. 77 vetenskapliga arbeten publicerades 2024.

Väststroke – ett lokalt kvalitets- och forskningsregister

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är huvudman för kvalitetsregistret Väststroke där SCV har varit finansiär vid uppbyggandet och underhållet av registret. Väststroke är en viktig del av SCVs forskningsaktiviteter. För att säkerställa datalagring i framtiden kommer data från Väststroke att förvaras på Registercentrum Västra Götaland, som också kommer att administrera datauttag för kvalitetsarbete eller forskning. Det är ett unikt regionalt register som kompletterar det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och täcker hela vårdkedjan från prehospital vård, strokeenhetsvård, rehabilitering och uppföljning. Under åren 2012–2019 registrerades kliniska data i Väststroke från samtliga patienter med stroke eller TIA som vårdats vid strokeenheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och som följdes upp avseende funktion och rehabilitering till 2022. Därtill innehåller registret prehospitala data för en stor andel av patienter som i det akuta skedet transporterats med ambulans till övriga sjukhus i regionen.

Styrgruppen för Väststroke är multiprofessionell och har representanter från SCV. Målet för 2025 är att säkerställa fortsatt datalagringen i framtiden, följa upp tidigare datauttag samt möjliggöra framtida uttag av data från Väststroke. Dessutom har samverkan påbörjats för att med hjälp av AI kunna hämta registerdata ur journal i framtiden. 

Ett flertal vetenskapliga publikationer har under senare år utgått från data ur Väststrokeregistret och kontinuerligt skapas flera. Under 2024 baserades Adam Viktorissons avhandling (se ovan) delvis på data från Väststroke liksom arbete 41 i publikationslistan. Ytterligare forskning baserat på data ur Väststroke pågår i forskargrupper inom SCV.

Väststroke - Samkörningsstudien

Ett viktigt projekt är att samköra Väststrokeregistrets data med nationella register: SCB (Totalfolknings registret, LISA-registret) och SoS (Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Läkemedelsregistret, SOL-registret). Riksstrokeregistret, EVAS och QRegPV kopplades till databasen. Se variabellista. Etikprövningsmyndigheten godkände ansökan för samkörningsstudien 2021, ansökan om datauttag och samkörning skickades till SoS, SCB och de olika kvalitetsregistren 2022. SoS och övriga register godkände ansökningarna 2023. SoS och SCB erhöll sedan registerruttagen från ingående register och via SCB adderades en kontrollpopulationen. SoS samkörde dem under 2024. Den samkörda forskningsdatabasen har kvalitetsgranskats och godkändes i slutet av verksamhetsåret. Under 2025 kommer den statistiska bearbetningen påbörjas ledd av en arbetsgrupp med medlemmar ur SCVs styrgrupp och Katarina Jood som PI. En plan för ansvarsfördelning avseende analys av data enligt projektplanen samt prioritering av avseende de olika delprojekten ska utformas. Det övergripande syftet är att identifiera prediktorer för prognos efter stroke vad gäller risk för död, komplikationer, funktionsgrad efter stroke, följdsjukdomar som demens, psykisk sjuklighet, diabetes, mm, samt arbetsförmåga, återinsjuknande i ny stroke, hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära sjukdomar. Den samkörda forskningsdatabasen innefattar 35.000 individer som hade stroke eller TIA 2012-2019 och en matchad kontrollgrupp från VGR 1:5 och totalt omfattar forskningsdatabasen 207.000 individer. Förutsatt godkänd tilläggsanökan till den tidigare etikansökan, är nya projekt baserade på den samkörda forskningsdatabasen och andra data möjliga för alla forskare i Strokecentrum Västs forskningsnätverk.

Exempel på specifika frågeställningar är:

• Vilken risk har patienter med stroke/TIA att utveckla ny stroke, hjärtinfarkt, annan kardiovaskulär sjukdom, diabetes, demens, depression och annan sjuklighet jämfört med matchade kontroller ur normalbefolkningen och vilka faktorer före och i samband med stroke/TIA-insjuknandet påverkar denna risk?
• Vilka kliniska och andra prediktorer (inklusive plasmaproteinbiomarkörer) i samband med insjuknande kan identifieras för komplikationer, död, funktionellt utfall (skattat som modified Rankin Scale tre månader och ett år efter stroke) och återinsjuknande i stroke och andra vaskulära händelser?
• Hur påverkar komorbiditet, demografiska och socioekonomiska faktorer återinsjuknande, funktionellt utfall, risk för skador (fallskada blödningar etc), behov av hemtjänst, form av boende och arbetsförmåga efter stroke? 
• Hur påverkar förskrivningsmönster och fortsatt följsamhet till medicinering återinsjuknande, funktionellt utfall och arbetsförmåga efter stroke?
• Vilka kliniska och andra prediktorer (inklusive plasmaproteinbiomarkörer) kan identifieras för att prediktera förekomst av paroxysmalt förmaksflimmer som genes till stroke men som inte detekteras med undersökningar i samband med det akuta vårdtillfället?
• Vilka faktorer i den prehospitala vårdkedjan ( tidig identifiering, tid till CT och olika kliniska observationer som exempel) har betydelse för funktionellt utfall efter stroke och hur kan vi utveckla prediktionsmodeller som optimerar effektiviteten i den prehospitala vårdkedjan vid stroke/TIA?

Biobanking

Blodbiomarkörer vid stroke har stor potential och kommer leda till: 

• Ökad kunskap om patofysiologiska mekanismer och därmed förbättrad diagnostik
• Nya måltavlor för intervention och läkemedelsutveckling
• Förbättrad prognostisk information och mer individanpassat omhändertagande
• Stratifiering, det vill säga indelning i subgrupper

Inom SCV forskningsnätverk genomförs biobankning av blod (helblod-DNA, två typer av plasma och serum) från patienter som genomgått stroke. Proverna analyseras med avseende på olika blodbiomarkörer där resultaten kombinerat med kliniska faktorer kopplas till subtyp av ischemisk stroke och hur det går för patienten efter insjuknandet. Inom SAHLSIS (the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke) har cirka 60 inflammationsrelaterade och cirka 80 neurobiologiska proteiner analyserats med en så kallad multiplex metod, Olink, som utvecklats i Uppsala. Resultaten visar att inflammationsrelaterade proteinsignaturer är associerade med ischemisk stroke och vissa specifika proteinsignaturer är associerade med olika etiologiska subtyper. Vidare har ett flertal inflammationsrelaterade och neurobiologiska proteiner visats vara associerade med funktionellt och/eller neurologiskt utfall efter ischemisk stroke. 

I SAHLSIS inkluderades patienter med ischemisk stroke vid 18-69 års ålder. Därefter har fortsatt inkludering omfattat vuxna individer med stroke i alla åldrar vid stroke-enheten på SU/S och denna kohort benämns SAHLSIS phase 2 (SAHLSIS2). För denna kohort hämtas kliniska variabler och utfallsmått från Väststroke och Riksstroke samt andra nationella register. Sedan ovanstående analyser gjordes har Olink tagit fram en analysmetod (Olink Explore) som medger samtidig analys av cirka 3 000 proteiner och helt nyligen lanserade de en ny metod (Olink HT) som medger samtidig analys av cirka 5 000 proteiner. Ytterligare analyser har gjorts som bearbetas för publikation. 

Sammantaget omfattar SAHLSIS och SAHLSIS2 drygt 2 500 patienter. Under 2024 baserades fem publikationer på data kopplade till biobanking (nr 18, 20, 26, 43, 44, 57 och 64) i publikationslistan). Viktiga fynd var utfallet av nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau efter stroke. BD-tau (brain-derived tau) är ett strukturprotein som finns i hjärnans nervceller och som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. BD-tau i blod visade sig vara en ultrakänsligt blodbiomarkörer som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke och förutsäger funktionsförmåga. I en annan studie framkom dessutom ett samband mellan BD-tau och infarktvolymen bestämd med MRT (Magnetresonanstomografi) av hjärnan efter den akuta fasen. Blodprover från SAHLSIS har också analyserats avseende koncentrationerna av NFL (neurofilament light) som är ett strukturprotein som finns i hjärnans nervceller men är mer dominant i vit substans. Nivåerna steg med en annan kinetik än för BD-tau; ökade succesivt efter insjuknandet med maximal nivå beräknad föreligga efter en månad och normalisering först efter flera månader. Nivåerna under den akuta och subakuta fasen korrelerade till infarkternas volym och tiden från insjuknandet. Prover analyserades också efter 7 år och då fanns det enligt nya MRT-undersökningar en korrelation med vitsubstansförändringar förenliga med småkärlsjuka och individens ålder. Användandet av dessa två blodtester kompletterar den kliniska bedömningen i den akuta fasen efter insjuknandet och NFL blir dessutom värdefullt för att utesluta stroke efter den akuta fasen när det inte finns tillgång till neuroradiologi. 

Väststrokeregistret (VS) är av stor vikt för Biobankprojektet då betydelsefulla kliniska variabler hämtas från Väststrokeregistret. En lista med alla VS-patienter som är biobankade är framtagen och en samkörning av de gjorda proteinanalyserna med kliniska data ur VS är planerad. Med tanke på det samkörda registret enligt ovan kommer det ge unika möjligheter att finna nya samband mellan helt nya blodbiomarkörer och ett mångfald av olika kliniska parametrar.

Tekniska lösningar för strokerehabilitering

Bland många olika funktioner som kan påverkas av stroke är nedsatt rörelseförmåga en av de vanligaste. Elektriska signaler från de försvagade musklerna kan utnyttjas för att ge en förstärkt feedback på rörelseutförandet. 

I ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet, Borås Universitet och Chalmers samverkar fysioterapeuter, forskare, teknikutvecklarna samt personer med egen erfarenhet av stroke för att ta fram ett träningsstöd för arm-och handfunktion. För att läsa av muskelaktivitet används en smart textillösning som ser ut som en armstrumpa. Signalerna skickas till en app där träningen kan anpassas till användarens förmåga. Målet är att systemet ska användas i hemmiljö och skapa möjlighet till extra träning och därmed öka chanser till bättre återhämtning efter stroke. 

I ett annat projekt används bärbara sensorer för att utvärdera mängden och intensiteten i arm- och benrörelser i vardagslivet hos personer med spasticitet efter en stroke. För att få mer kunskap om vardagsaktivitet är viktigt när man utvärderar effekter av behandling.

Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet

Rehabilitering på strokeenheter och efter utskrivning har visat sig minska strokebördan genom att reducera dödlighet och funktionsberoende. Men det finns en kunskapslucka när det gäller effekterna av olika rehabiliteringsvägar efter utskrivning från strokeenheter. Variationer i rehabiliteringsinnehåll efter utskrivning är vanligt, och de flesta regioner erbjuder begränsad rehabilitering efter det första året. Projektet kommer att undersöka detta på nationell nivå med hjälp av data från olika register, samt med frågeformulär till personer som vårdats för stroke. Syftet med projektet är att kartlägga hur rehabiliteringsprocessen kopplat till utfall fungerar på olika platser i landet och därmed kunna leda till förbättrade processer med optimerat utfall. Cirka 80 000 patienter som enligt Riks-stroke vårdades 2018-2021 kommer att följas upp och enkäter planeras skickas ut till cirka 7000 personer. 

ViPHS - Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan

ViPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan) innebär realtidsvideo via kamera i ambulans för samråd mellan ambulanspersonal och regionalt ansvarig strokeläkare som ser videobilden och samtidigt kan kommunicera med ambulanspersonalen. Det innebär att en neurologisk bedömning av en individ med misstänkt stroke kan göras mycket tidigt i sjukdomsförloppet och att beslut om typ av akutbehandling kan fattas. Vid proppar i mindre blodkärl ges propplösande läkemedel, trombolys, snabbast på ett närliggande akutsjukhus. Men vid proppar i hjärnans större kärl uppnås betydligt bättre resultat om blodproppen kan dras ut mekaniskt med hjälp av kateter – trombektomi. I VGR kan den behandlingen endast utföras på SU Sahlgrenska. I dagsläget transporteras merparten av patienter med misstänkt stroke till närliggande sjukhus varifrån de vid konstaterad propp i större kärl (efter datortomograf) sekundär-transporteras till Sahlgrenska för trombektomi.

Ett beslut om direkttransport till Sahlgrenska redan i ambulansen beräknas kunna spara 1,5 timme i handläggningstid för patienter ute i regionen i behov av trombektomi. Detta kan vara livsavgörande tid, då en timmes kortare tid till behandling uppskattas dubblera effekten av behandlingen. ViPHS är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, och Sahlgrenska akademin. Målsättningen är nu efter gjorda pilotstudier att metoden ska införa i VG-regionens 70–80 ambulanser. En sammanfattning av projektet är nyligen publicerad i Neurologi i Sverige.

Utgifter

Lönekostnader för utåtriktade aktiviteter och administration mm: c:a 250 000:-. Omkostnader för regionalt möte: c:a 30 000:-. Forskningsprojektbidrag: c:a 10 000:-. 

Beviljade medel till projekten Väststroke-Samkörningsstudien, Biobanking, Tekniska lösningar för strokerehabilitering och Optimering av rehabilitering efter utskrivning liksom för ett beviljat projekt Mot kliniska prövningar av ny effektiv strokebehandling (som startar 2025) kommer utbetalas under 2025. 

Sammanfattning

Denna sammanställning beskriver SCVs huvudprojekt:

• Väststrokeregistret (samkörning med andra register och statistisk analys)
• Biobanking (analys av blodbiomarkörer)
• Nya tekniska lösningar för bättre strokerehabilitering (samverkan med Chalmers)
• Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet
• ViPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan)

Ytterligare projekt har bedrivits och planeras utöver de som redovisas.
 

Margit Alt-Murphy

Ordförande SCV                                                      

Lars Rosengren

Processtöd