Genusvetenskapliga perspektiv på bildning, demokrati och lärandets praktik

Kursen ges som fristående kurs.

Kursen är en introduktion till genusvetenskapliga perspektiv på maktrelationer och kunskap i olika former av pedagogisk verksamhet. Under kursen diskuteras genusvetenskaplig teoriutveckling om kön, makt, kropp och intersektionalitet. Detta görs för att undersöka hur pedagogisk verksamhet möjliggör och begränsar människors förutsättningar att hävda sina rättigheter och kunna vara en del av samhället. Relation mellan kropp, normer och demokrati är i fokus, med frågor om vem som kan göra anspråk på att veta något.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• använda och kritiskt granska centrala genusvetenskapliga begrepp,
• problematisera normer, föreställningar och strukturer som skapar skillnader och hierarkier i såväl pedagogiska sammanhang som i samhället i stort,
• beskriva och reflektera över hur skillnader och hierarkier produceras och omvandlas intersektionellt såväl i pedagogiska sammanhang som i samhället i stort,

Färdighet och förmåga

• i muntlig och skriftlig form redogöra för och förhålla sig problematiserande till kursens olika perspektiv,
• individuellt och tillsammans med andra urskilja och diskutera genusvetenskapligt relevanta frågor, begrepp, problematiseringar och empiri såväl i relation till pedagogisk verksamhet som i samhället i stort,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över kunskapens normativa och kontextuella villkor,
• reflektera över den egna kunskapsprocessen,
• reflektera över hur kunskaper utvecklade under kursen kan omsättas i pedagogisk verksamhet.

Föreläsningar, individuella uppgifter och workshops.

Undervisningsspråk: svenska

Examinerande workshops och individuell skriftlig uppgift där kursens olika arbetsmoment används. Obligatoriska moment kan ersättas med en alternativ uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.