Gustav planerar järnvägstrafik efter studier i samhällsplanering

Hur blev du intresserad av att studera kulturgeografi? 

– Jag visste att jag ville läsa någon form av universitetsutbildning men inte exakt vilken. Jag ville hitta något som tillät mig vara analytisk och kreativ. Efter att ha hittat ett gäng kulturgeografiska utbildningar hamnade dem snabbt högst upp i mitt stökiga urval. Det jag fastnade för med kulturgeografin var just hur den hjälper oss förstå relationen mellan individer och kontexten dem lever inom.   

Fokuset på samhällsplanering intresserade mig också. När jag först läste om samhällsplanering såg jag framför mig något i stil med en samhällsarkitekt, någon som formger stadsutrymmet. Men efter att ha läst vidare och fått djupare förståelse för bredden på just samhällsplanering gillade jag idén av en bred kunskapsgrund, med flera olika alternativa fokusområden, för att sedan kunna hitta vidare till sina favoriter och djupdyka inom dessa. Det passade mig som inte från början visste exakt vad jag ville jobba med efter utbildningen.  

... ett kunskapsområde som du kan ha nytta av varje dag, inte bara inom ditt jobb utan även allmänt som en del av ett samhälle.

Vad var det bästa med utbildningen?

– Att du som student ges en bred grund att stå på inom ett kunskapsområde som du kan ha nytta av varje dag, inte bara inom ditt jobb utan även allmänt som en del av ett samhälle. Jag har på mig de kulturgeografiska glasögonen mest hela tiden och uppskattar verkligen hur utbildningen gett mig ett analytiskt synsätt som hjälper mig både på och utanför jobbet.  

Hur kan en typisk arbetsdag som trafikplanerare se ut för dig?

– En typisk dag börjar med att jag loggar in på datorn, kopplar upp mig på Skype och sen går igenom mejlinkorgen. Därefter startar jag upp TPS (Train Planning System), vilket är det system vi gör all vår planering i. TPS påminner lite om ett GIS-system i den bemärkelse att det innehåller och behandlar stora mängder data kopplat till tid och plats, med fokusområde järnväg i detta fall.  

I TPS går jag igenom ansökningar inskickade från olika järnvägsföretag. Ansökningarna innehåller önskade lösningar för tåg som inte längre kan gå i det originalläge järnvägsföretaget tilldelats i tågplanen för innevarande år. Detta som konsekvens av banarbeten. Jag jobbar med revisionsplanering, alltså att jag ändrar trafikeringsplaner som inte längre går att genomföra.  

Utöver planeringsuppdraget innehåller dagarna mycket dialog med järnvägsföretagen och arbetsledning. Jag är en del av diskussioner om utveckling av arbetssätt, handleder nyanställda och tar del av internutbildningar. Sen har jag också haft turen att ha hamnat i ett arbetslag jag trivs bra i vilket gör att jag har väldigt roligt på jobbet. 

Hur gick det till när du fick ditt nuvarande jobb? 

– Jag började söka jobb redan under sista terminen på mastersutbildningen. Det var flera arbetsgivare som under jobbsöket visade intresse, men jag hade svårt att säkra någon tjänst trots att jag fick gå på flera intervjuer. Efter några månader så hörde ett konsultbolag av sig och frågade om jag ville hoppa in i rekryteringsprocessen för en samhällsplanerartjänst hos Trafikverket. Jag tackade ja och efter en rad intervjuer så anställde dem mig. Jag jobbade sen för konsultbolaget i tio månader ungefär innan jag fick fast anställning på Trafikverket.  

Detta var kanske inte i första hand den tjänst jag tänkt mig efter examen. Någonstans trodde jag väl och tror till viss del fortfarande att jag är mest lämpad för en ren och skär GIS-fokuserad tjänst, men som det ser ut nu så trivs jag himla bra med uppdraget jag har så det känns kul att det var hit jag ”halkade” in. Tror det är viktigt att komma ihåg att man ska arbeta länge och därmed är det ingen stress att hitta ”drömjobbet” direkt.  

Vilka kunskaper från utbildningen har du haft mest nytta av i arbetslivet? 

– Utbildningen hjälpte mig att utveckla mitt analytiska tankesätt och har gjort det enklare för mig att koppla samman faktorer inom en viss kontext för att få bättre förståelse för helheten. Ett exempel kan vara en tätort som består av flera olika processer som kollektivtrafik, sjukvård, skola och så vidare. Alla dessa processer består av faktorer som går att bryta ned till mindre och mindre skala. Denna typ av tänk, att se hur faktorer hänger samman och påverkar varandra i en större processkedja, går att applicera på så många skalor. 

Även om jag idag jobbar med ett väldigt nischat planeringsuppdrag får jag fortfarande hjälp av tankesättet som bidrar till att koppla samman flera dimensioner av mitt arbete och förtydligar hur dessa påverkar slutresultatet. Hoppas det inte låter för diffust, i min värld är det i alla fall väldigt tydligt! 

Ett annat exempel är hur utbildningens GIS-kurser hjälpt mig utveckla systemförståelse och datorvana. Här tänker jag mycket på hur tekniska system kan användas för att hantera och bearbeta stora mängder data. Detta är inget att underskatta då man lätt kan sticka ut inom ett tekniskt arbete om man sen tidigare gjort sig trygg med att lära sig nya system och att hantera stora mängder data. 

Har du några tips till blivande studenter som funderar på att läsa kulturgeografi? 

– Gå in i utbildningen med ett öppet sinne, nyfikenhet och tålamod. Utbildningen tar upp många områden inom kulturgeografi och samhällsplanering. Det kan i början upplevas som att man lär sig lite om allt och ingenting. Bli inte avskräckt av detta utan försök se det som en möjlighet, lite som ett smörgåsbord där du själv senare får välja ut dina favoriter. 

Var aktiv på föreläsningarna, ställ frågor och flika in med tankar. Ta också egna initiativ och fråga om tillgängligheten till material och verktyg bortom dem som presenteras av kursansvarig och universitet. Under utbildningen bad jag och några kursare under ett grupparbete om studentlicens till en karteringstjänst som heter Scalgo Live. Efter att vi frågat hjälpte universitetet oss skaffa licensen vi behövde och det förgyllde verkligen resultatet. Så våga fråga!