
- Varför sökte du kandidatprogrammet i marin vetenskap?
- Vad är det som lockar med havet?
- Vad gör du just nu?
- Hur är det att studera marin vetenskap?
- Vad vill du göra i framtiden?
- Vad är det roligaste på utbildningen?
- Var är svårt på programmet?
- Har du några tips till de som funderar att söka?
- Läs mer och ansök till programmet!
Möt Erika - kandidatstudent i marin vetenskap
Insikten kom när Erika Juhlin tog dykcertifikat: Hon ville omge sig med havet varje dag! Nu läser hon kandidatprogrammet i marin vetenskap med inriktning oceanografi. Programmet har många möjligheter – Erika har både varit på sommarpraktik i Italien och på en utbytestermin på Tasmanien. Och hon har redan fått jobb innan examen!
Varför sökte du kandidatprogrammet i marin vetenskap?
– Jag har alltid tyckt om havet, men jag insåg när jag tog dykcertifikat att jag ville omge mig med havet varje dag. Jag var väl som de flesta inne på marinbiologi först, men det var främst för att jag inte visste att de andra disciplinerna fanns. Nu läser jag inriktning oceanografi.

Vad är det som lockar med havet?
– Det är väl att det fortfarande finns väldigt mycket att utforska. Havet kan både vara kristallklart och lugnt, men kan också ha helt okontrollerbara stormar. Jag tror jag lockas till det som människan inte riktigt kan kontrollera, det var nog därför jag valde oceanografin.
Vad gör du just nu?
– Jag skriver mitt examensarbete om fjordcirkulationen i Sermilikfjorden på sydöstra Grönland. Det är jättekul. Jag tittar på olika CTD-data från den forskningsexpedition som min handledare Anna Wåhlin gjorde 2023 med forskningsfartyget Skagerak. Jag tittar på salthalt, temperatur och djup och gör olika typer av grafer. Den första grafen jag gjorde var en karta över de olika mätstationerna och nu ska jag plotta lite olika mätdata och se om jag hittar något intressant.
Hur är det att studera marin vetenskap?
– Jag är jättenöjd! Det känns som att våra föreläsare verkligen ger oss tid att sätta oss in i ämnena. Jag har också varit på både praktik och utbytestermin. Det var lite tajt, men jag gjorde praktik på sommaren och sedan utbytet direkt på höstterminen. Sommarpraktiken var i Ancona i Italien på ett EU-projekt om djuphavsrestaurering. Utbytesterminen gjorde jag i Tasmanien. Det var ett jättehäftigt ställe! Jag är verkligen ingen mönsterstudent, utan jag bara frågade om det fanns möjlighet. Så var inte rädd att fråga!

Vad vill du göra i framtiden?
– Ja, den frågan har man ju fått förut ... Jag har väl inte en supertydlig bild över vad jag vill jobba med. Det som är viktigt för mig är något som är hands-on, för jag vill inte sitta inne på kontor. Jag vill också göra nytta på något sätt. Nu har jag har fått ett traineejobb på Ocean Infinity som remote sensor operator, så först kommer jag att jobba och sedan ska jag nog läsa en master inom oceanografi. Jag vill väldigt gärna läsa en master, för jag vill lära mig mer.

Vad är det roligaste på utbildningen?
– Såklart är det fältarbetet och vad jag förstått från våra utländska föreläsare, så är det ovanligt med så mycket fältarbete så tidigt i utbildningar. Det är också den enda utbildningen av det här slaget i Sverige, så det är ju verkligen proffsen man möter som lärare. Man får verkligen lära sig om ämnena!
Var är svårt på programmet?
– Jag tyckte det svåraste var en kurs om lagar och direktiv, den kursen tyckte jag var jobbig. Men jag tyckte också det var ganska skönt när vi hade den kursen, för då kände jag att jag hade valt rätt. Jag ska inte hålla på med samhällskunskap!
Har du några tips till de som funderar att söka?
– Det kanske inte är jättetydligt exakt vad man kan jobba med, men jag tror det är väldigt viktigt att läsa något som man är intresserad av. Så är man intresserad av havet, så sök! Jag tror det löser sig då!

Intervju: Annika Wall