Möt Mats - kandidatstudent i marin vetenskap
Mats Andersson var osäker på vad han ville plugga, men då hittade han det tvärvetenskapliga kandidatprogrammet i marin vetenskap. Nu går han inriktning mot marin geologi och hoppas kunna arbeta med klimatfrågor i framtiden.
Varför sökte du kandidatprogrammet i marin vetenskap?
– Jag var osäker på vad jag ville läsa, så jag ville gå något som hade en bred naturvetenskaplig inriktning. Då hittade jag kandidatprogrammet i marin vetenskap. Nu går jag inriktning mot geologi. Jag har nog alltid varit intresserad av geologi och mineraler och kollat på dinosaurieprogram när jag var liten. Det känns som om geologi är grunden för mycket annat, även inom biologin. Det är så häftigt att förstå hur det har varit innan och varför vi hamnat där vi är nu.
Vad gör du just nu?
– Nu har jag läst en kurs i marin mikropaleontologi och paleo-oceanografi. Där har vi kollat på sedimentarkiv för att rekonstruera historiskt klimat och cirkulation i havet. Jag hade en frågeställning om Golfströmmen kommer att kollapsa eller inte och det ledde till spännande diskussioner. Geologer säger i större utsträckning ja, oceanografer säger i större utsträckning nej. Det är en intressant skillnad i perspektiven.
Vad är det som lockar med havet?
– Havet är så outforskat! Som maringeolog jobbar man med de svårare delarna av havet, nämligen havsbotten och sedimenten. På land är det lättare – man tar bara ta ett foto och så ser man ganska mycket, men det kan man inte göra med havet. Den utmaningen intresserade mig.
Hur är det att studera marin vetenskap?
– Man måste var inställd på att lära sig tvärvetenskapligt om havet som system, inte bara enskilda ämnen. Vi lär oss alla delar för att kunna koppla ihop dem. Det tycker jag man förstår bättre på andra året, då börjar man verkligen lägga ihop pusselbitarna. Det var väldigt inspirerande.
Vad är det roligaste på utbildningen?
– Jag säger som de flesta att fältarbetet är roligast. Det är på sommaren, det är varmt, det är kaffe i solen, man mår bra. Det är väldigt lätt att tycka om det. Det är också en stor gemenskap under de första två åren. Man går inte bara i skolan tillsammans på dagarna, utan under fältarbetet umgås man även på kvällarna. På så vis blir man väldigt nära varandra som klasskompisar. Det har varit väldigt kul. Det märker man skillnad mot andra klasser och program.
Var är lätt och svårt på programmet?
– Det beror på vilka kunskaper man har sen innan. Jag vet att ställs höga krav på att man kan kemi och matte när man börjar, men jag hade koll på det. För mig var snarare klurigt att förstå hur programmeringen fungerade. Jag tyckte också det var svårt med det akademiska skrivandet och skriva rapporter. Jag minns när jag började att jag tänkte: ”Okej nu är det på riktigt, nu räcker det inte att chansa lite för att få rätt vokabulär”.
Vad vill du göra i framtiden?
– Inom geologi är det mycket jobb i samband med infrastrukturprojekt. Men om jag får drömma, så vill jag jobba inom längre projekt, till exempel med klimatfrågor. Även om man kanske inte tänker på det, så är klimatfrågor väldigt kopplat till geologi, eftersom geologi är tätt kopplat till historiska fakta. Men först ska jag läsa ett masterprogram – antingen marina vetenskaper eller geologi.
Har du några tips till de som funderar att söka?
– Var förberedd på att det är ett brett program! Då tror jag att man kan ha ännu roligare. Och fräscha upp din matte och kemi. Det är ett hett tips för att få det lättare i början.
Intervju: Annika Wall
