Multiplikativa strukturer och proportionella resonemang

Kursen kan ges som fristående kurs.

Lärarexamen.

Syftet med kursen är att deltagarna utvecklar kunskaper om multiplikativa strukturer och proportionella resonemang. Kursen vänder sig till verksamma lärare i årskurs F-9 och innehållet belyses/anpassas/utgår utifrån deltagarnas frågeställningar kopplat till arbete i årskurserna i den egna verksamheten.

Kursupplägget utgår från att deltagarna praktiskt prövar aktiviteter i den egna verksamheten.
Kursen består av följande komponenter, som bildar en helhet:

Undervisningsmodeller
Syftet med den första delen är att deltagarna ska få ta del av en repertoar av modeller för hur man kan arbeta med multiplikativa strukturer och proportionella resonemang i ett F-9-perspektiv.

Genomförande
Syftet med kursens andra del är att designa, genomföra och revidera undervisningsaktiviteter.

Teoretiskt djup
Syftet med kursens tredje del är att ge en djup teoretisk genomgång av det konceptuella multiplikativa fältet ur ett F-9-perspektiv. De presenterade modellerna från kursens del ett och den praktiska undervisningserfarenheten från del två fungerar som en grund för att reflektera över de teoretiska perspektiv som presenteras i kursens tredje del.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva vetenskapligt grundade progressionslinjer för elevers utveckling av kunskaper och färdigheter inom området multiplikativa strukturer och proportionella resonemang,
• redogöra för centrala begrepp inom teorin för konceptuella fält med särskilt fokus på de multiplikativa konceptuella fälten,
• redogöra för olika modeller för att introducera begreppen multiplikation, division, förhållande, proportion, bråk och procent samt deras styrkor och svagheter i relation till elevernas långsiktiga kunskapsutveckling inom det multiplikativa konceptuella fältet.

Färdighet och förmåga

• planera och genomföra vetenskapligt grundade undervisningsaktiviteter som svarar mot de matematiska begrepp som bygger upp de multiplikativa konceptuella fälten,
• bedöma och följa upp elevers utveckling av förmågan att resonera multiplikativt och föra proportionella resonemang.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• exemplifiera och reflektera över möjliga fördelar och nackdelar med olika upplägg av aktiviteter för att undervisa elever om multiplikativa strukturer och proportionella resonemang i relation till relevant vetenskaplig bas,
• resonera om konsekvensen av olika undervisningsupplägg för elevernas långsiktiga progression inom områdena multiplikativa strukturer och proportionella resonemang.

Undervisningen sker på distans. Undervisningen består av föreläsningar, seminariediskussioner och kollegiala diskussioner i mindre grupper samt av uppgifter som genomförs i den egna verksamheten.

Kursen examineras genom:

• Tre planerade och genomförda undervisningsaktiviteter i valfri årskurs som deltagaren undervisar i. Designprocessen bakom undervisningsaktiviteterna redovisas i skriftlig form och diskuteras i seminarieform. Uppgiften genomförs i grupp.
• En skriftlig lärarhandledning producerad för var och en av undervisningsaktiviteterna ovan. Uppgiften genomförs i grupp.
• En individuell skriftlig reflektion till varje planerad och genomförd undervisningsaktivitet.
• En individuell skriftlig tentamen.

Härutöver ingår att skriva korta (max ½ sida) skriftliga reflektioner efter varje seminarium.

Under särskilda omständigheter kan examinator medge komplettering.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För var och en av de tre undervisningsaktiviteterna ges ett individuellt betyg Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) som är en sammanvägning av undervisningsaktivitetet, lärarhandledningen och den individuella reflektionen.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs betyget G på samtliga fyra examinationsuppgifter.

För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs betyget VG på den individuella skriftliga tentamen samt VG på två av de tre övriga examinationsuppgifterna och G på den tredje examinationsuppgiften.

Kursvärderingen genomförs genom att deltagarna efter kursens slut får fylla i en enkät som sammanställs av kursledaren. Det finns också ett forum på lärplattformen där deltagarna fortlöpande kan lämna synpunkter på kursen.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Kursen kräver tillgång till dator och Internet och tillfredsställande kamera-, högtalare- och mikrofonfunktion.