
UGU-LIFE: Forskningsprojekt om inlärning senare i livet
Inom detta tvärvetenskapliga forskningsprogram arbetar forskare för att förbättra förutsättningarna för ett livslångt lärande. Här studeras inlärning hos äldre vuxna i ljuset av deras erfarenheter under barndomen samt deras genetiska förutsättningar. Målet är att hitta sätt att underlätta för individer som kämpar med inlärning senare i livet. Projektet är ett samarbete mellan forskare i pedagogik, psykologi och medicin.
Kort beskrivning
Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) är en svensk longitudinell databas som startade 1961. Sedan dess har forskare genomfört regelbundna enkätundersökningar och följt elever upp genom skolsystemet. Databasen innehåller bland annat skolresultat och resultat från kognitiva tester från tusentals skolungdomar. UGU-LIFE är en förlängning av UGU-projektet med fokus på livslångt lärande och äldres inlärningsförmåga. Läs mer om databasen UGU här.
Du kanske fått ett digitalt eller fysiskt inbjudan att delta i UGU-LIFE?
Om du har några frågor funderingar så tveka inte att höra av dig till Jonas Burén som är projektsamordnare: jonas.buren@psy.gu.se, 031 786 16 08
Människor är i behov av en god inlärningsförmåga över hela livet. Samtidigt som befolkningen blir allt äldre ställs höga krav på livslång inlärningsförmåga, inte minst på grund av ny teknik. Äldre människor kan dock ställas inför en rad inlärningsutmaningar kopplade till bland annat förändrad hälsa, kognitiv funktion och motivation.
Forskningsprogrammet UGU-LIFE strävar efter att hitta sätt att förbättra inlärning i hög ålder. Målet är att utveckla effektiva insatser som kan underlätta lärande för äldre, såsom nya färdigheter de behöver för att upprätthålla social delaktighet, självständighet, inflytande och hälsa.
Inlärning under barndomen förbereder senare lärande. För att kunna designa effektiva insatser för de äldre som kämpar med inlärning behövs bättre kunskap om hur detta livslånga lärande ser ut. Bland annat vad gäller orsakerna bakom en god bibehållen inlärningsförmåga och individuella variationer i förmågan att öva upp sin inlärning i äldre ålder. För att nå lösningar på detta kommer forskarna bland annat att identifiera faktorer i barndomen som förutser livslång inlärningsförmåga och kartlägga vilka utmaningar äldre faktiskt står inför.
Hur kommer studierna gå till?
Personer födda åren 1948 och 1953, som deltog i studier när de var 13 år gamla, kommer bjudas in att delta i studier igen. Studien är unik i att den följer samma individer över tid, från skolåldern upp i äldre åldrar, och samlar in och analyserar information från olika vetenskapliga discipliner för att bättre förstå det livslånga lärandet. Detta kommer involvera kognitiva tester, inlärningstester samt salivprovtagning för att identifiera risker
för olika sjukdomar. Detta ger kunskap om kognitiva förutsättningar, psykologiska egenskaper, genetiska förutsättningar, livserfarenheter och dess kombinerade inverkan på inlärning.
Senare studier kommer att använda denna kunskap för att utarbeta och utvärdera interventioner med syfte att förbättra inlärningen i sen ålder. av olika socioekonomiska eller migrations-bakgrund.
Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik
Alli Klapp, prefekt
Anna-Carin Jonsson, universitetslektor
Kajsa Yang Hansen, professor
Lucas Fischer Madsen, databasansvarig
Psykologiska Institutionen
Andreas Segerberg, forskningssamordnare
Anne Ingeborg Berg, viceprefekt
Isabelle Hansson, forskare
Jonas Burén, projektsamordnare
Linda Hassing, studierektor
Magnus Lindwall, professor
Martin Lövdén, professor
Pär Bjälkebring, universitetslektor
Sandra Buratti, proprefekt
Valgeir Thorvaldsson, professor
Sahlgrenska universitetssjukhus - Sektionen för psykriatri och neurokemi
Lina Jonsson, forskare
Mikael Landén, sektionschef