IMPROVE: Implementering av personcentrerad vård: Processutvärdering av strategier, ledarskap och hälsoekonomi

Kort beskrivning av huvudsakliga resultat

• Framträdande strategier för att implementera personcentrerad vård utgjordes av att utbilda personalen i att implementera personcentrerad vård och att skapa samarbeten mellan olika personalkategorier (1).
• Vårdenheterna arbetade på olika sätt för att inkludera patienternas berättelse, diskutera mål med patienten och att skapa delar av eller en fullständig hälsoplan. Länken mellan konkreta aktiviteter och den övergripande etiken varierade (2). 
• Många i personalen upplevde att implementera personcentrerad vård var ett otydligt begrepp och att man såg med olika ögon på implementera personcentrerad vård vilket innebar man drog åt olika håll (3).
• Den patientenkät som utvecklades hade i huvudsak goda mätegenskaperna (4).
• Det fanns såväl överensstämmelse som skillnader i hur ledningen på olika nivåer uppfattade personcentrerad vård (5).
• Det fanns tydliga kostnader för att implementera implementera personcentrerad vård, vilka dock sammantaget utgjorde 0,009% av regionens budget (6).

Om resultaten

IMPROVE reflekterar hur en region arbetade med att implementera ökad personcentrering i den dagliga hälso- och sjukvården. Projektet ger en bild av både möjligheter och svårigheter. Att man arbetat på olika sätt på de medverkande enheterna återger de naturliga skillnader som fanns i kontextuella förutsättningar. 

Forskningsfynden pekar på att man sannolikt varit alltför fokuserad på vissa strategier för att stödja implementeringen och att det var mycket utmanade att stödja personalen att utveckla en så djup förståelse för vad personcentrerad vård är så att de kunde tillämpa det i sin dagliga praktik. Likaså pekar resultatet på att överensstämmelsen i hur olika ledningsnivåer ser på personcentrerad vård och hur det kommuniceras kan förbättras. 

Dessa fynd är viktiga hållpunkter för utvecklat implementeringsarbete. Den patientenkät som utvecklades i projektet (och dess fortsatta utveckling) kan ge ett värdefullt redskap för att fånga patientens upplevelse av i vilken grad vården är personcentrerad. Den ekonomiska utvärderingen understryker att det behöver finnas att budgeterat utrymme för implementeringsarbetet. 

Fortsatta studier

Det finns en påtaglig kunskapslucka avseende vilka strategier som i kombination med givna kontextuella förutsättningar fungerar bra för att stödja övergången till en mer personcentrerad vård. Det pågår studier där vårdpersonals utbildning till faciliterare (person som stödjer och underlättar förändringsarbetet) testas, där dessa faciliterare fortsatt fungerar som stöd i sina ”hemorganisationers” arbete med personcentrerad vård: FLIP-projektet: Implementering av personcentrerad vård genom att utbilda faciliterare.